Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jehovahtjänsten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristalliserat sig i skriften. Fördenskull kom det bland själfva
egyptierna – detta folk, där lifvet rört sig med så tröga
pulsslag – till en tid, då de, rodnande för bokstafsmeningen
i sina heliga böcker, gåfvo dessa en allegorisk
eller mystisk tydning[1]. Fördenskull kom det bland
grekerna till en tid, då de i sina glada och lekande
gudasagor sågo otvifvelaktiga allegorier och symboler af
djupast spekulativa och strängast etiska art, ja då trojanska
kriget blef en kamp mellan lidelser kring människoandens
Ilion. Fördenskull inträffade, att när kristendomen, med
gamla testamentet vid handen, fordrade den bildade hellenens
tro ej blott för sin utan ock för följeslagarens räkning,
män sådana som kyrkofadern Origenes förklarade,
att en allegorisk tolkning af hebreernas urkunder vore
nödvändig, enär den omedelbara ordameningen, som
flerestädes uppenbarar en ojämförligt lägre gudsåskådning än
de grekiske tänkarnes och en lagstiftning, vida mindre
ädel och fullkomlig än Solons, omöjligen kunde vara
gudomlig i och för sig utan snarare att blygas åt[2]. Fördenskull hade redan före Origenes den judisk-alexandrinska skolan nödsakats tillgripa samma tolkningsmetod,
genom hvilken hon också bragte det därhän, att Moses
blef en platoniserande filosof. Men ju nödvändigare den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
