Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urpatriarkernas släkttafla i Genesis och tideräkningen hos "De sjuttio uttolkare"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
INLEDNING.
Hos hebreerna börja först med Salomo häfderna
sofras från sagan och en sammanhängande efter
konungarnes styrelseår täljande tideräkning efterträda de
runda talen och osäkert utstakade skedena.
Vida längre tillbakagående årsböcker ägde Babylonien
och Egypten, dessa i egendomliga odlingsmynder framståndna
världsriken, mellan hvilka det hebreiska folket
hade sina hotade bopålar.
De i våra dagar tolkade kilskrifterna styrka Berosus’
vittnesbörd, att Babylon upptecknat sina konungars namn
och det hufvudsakliga af sina skiftande öden genom ett
årtusen före Salomo.
Vid den tid, då Jakob, hebreernas stamfader, säges
hafva flyttat till Egypten, ägde odlingen och det stadgade
samhällslifvet i Nildalen två årtusens anor, och för honom
som för oss voro de släkten, som byggt pyramiderna,
försvunna i urtidens dimmor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
