Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gråväder... Dumhet... svaghet... Antingen är
familjen aktningsvärd, trots sin obemärkta ställning,
eller också inte, oberoende af tant Reginas nåd
eller onåd, och den saken ska’ jag nog själf ta’
reda på... För resten ... jag gifter mig inte med
familjen ... och hon ...»
Och han försjönk i en mängd ljufva
kärleksdrömmar, som förjagade hans gråväderstankar och
insvepte honom i en vårvind af jubel, vemod och
längtan. Snart var allt glömdt, till och med tid
och rum, så att han gick ett långt stycke bortom sin
port och, halft förargad, halft lycklig och
kärleksdrucken, måste han gå och leta för att få reda
på huset, där han bodde.
Då Eugen för ett par år sedan flyttade från
föräldrarna för att, som han sade, etablera sig
som gammal ungkarl, hade han tagit med sig
hemifrån sin gamla barnjungfru, Lovisa, eller
»Visa», ’som barnen kallade henne. »Visa» hade
numera endast ett intresse: att sköta assessorns
hushåll och pyssla om honom och skämma bort
och tyrannisera honom, så där som blott en
gammal beundrande trotjänarinna kan göra.
Det hörde till ordningen i den Blumska
familjen, att de manliga medlemmarna däraf gifte sig
vid unga år. Med en regelbundenhet, som nästan
stötte på reglemente, förälskade de sig allvarligt
omkring sitt tjugufemte år, omtalade genast sin
kärlek för föräldrarna, fingo deras välsignelse och
eklaterade förlofningen. Omkring ett år senare
gick man i författning om giftermålet; föräldrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
