Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 88 —
marafton ... sådana stora, lummiga träd... så
vackert solnedgångens strålar färgade tallstammarne,
alldeles som koppar och guld... Hon såg sig
omkring med glänsande ögon, och ett svall af
lifslust och glädje strömmade genom hela
hennes varelse. Ah, det är härligt att vara ung och
glad och se bra ut... Ty hon såg bestämdt
mycket bra ut i den här stunden — det kände
hon på sig... Den skära klädningen klädde
henne utmärkt... hennes näsa var distingerad,
karaktäristisk ... hennes hållning ladylik... Och hon
gick med snabba steg, satte klackarna hårdt i
sanden, smällde till med sulorna, njöt af att höra
sina ungdomliga, spänstiga steg, och nickade allt
emellanåt småleende åt sina glada inre
betraktelser. Så började hon sjunga på en för
tillfället sammansatt melodi:
Truda Vide, Flora Hopper
och Nora Nubb,
och Nora Nubb.
Bestämdt skulle det snart komma att hända
henne något roligt, det kände hon också på sig..
Hvem vet — kanske låg redan därhemma ett
bref... Och en mängd romantiska, obestämda
syner tycktes henne flyga omkring i luften,
skjuta upp och försvinna, liksom trollsländorna
därborta i aftonskimret öfver vassen ...
Nej, se en sådan liten förtjusande båt —
hvitmenad, i den måste hon ro ut, tänk hvad hon
skulle ta’ sig bra ut däri med sin skära klädning1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
