Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 266 —
ni visste hur många jag hört yttra det samma som
jag...»
»Har ni verkligen?» upprepade hon ifrigt och
förtjust.
»Ja visst... kännare ... kritici... Men
hvarför skall ni Låta hindra er att uppträda? Er man
kan ej ha något emot att ni vinner lagrar och
guld.»
Dora brast i skratt. Eugens hustru
uppträda offentligen! Då skulle väl alla medlemmarna
af familjen Blum få slag, ja, till och med
fröken Pilo skulle ^nse sig skyldig att få en
slagattack.
»Nej, nej, det är inte att tänka på,» sade
hon med en suck och ett skratt, »min man
tycker inte ens om att jag sjunger i sällskap, och ...»
Hon tvärtystnade och rodnade häftigt. Hon
tyckte sig höra det välbekanta rasslet, då Eugen
satte nyckeln i tamburlåset och Öppnade. Jo,
mycket riktigt, nu slog han igen dörren...
»Min man kommer hem!» ropade hon med
naiv förskräckelse, »och jag har inte talat om att
ni är här... han tål inte artister... O Otid,
han kommer att slå ihjäl oss bägge två.»
Den unge mannen skrattade, men kände sig
på samma gång illa till mods. Han hade sett
Eugen ett par gånger, och han tänkte inom sig,
att ifall denne ej tyckte om artister, så tyckte han
inte om små byråkrater, som liknade eldgafflar.
»Tyst,» hviskade Dora likblek, »ni måste
komma undan, jag försäkrar er att om han får se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
