Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 291 —
jag vet verkligen inte hur det ska’ gå till, jag
vet inte för ’hvad jag ska’ aga Maj — hon £f
inte som andra barn ...»
»Där ser du hur blind du är!» utbrast fru
Blum triumferande, »du kan väl inte på allvar
tro att det inte finns några fel hos ett åtta års
barn ?»
»Nej, naturligtvis inte... jag är nog kanske
för svag för Maj... jag ska’ försöka ta i tu med
mera allvar,» svarade Eugen och såg framför sig
med en begrundande min.
Och han försökte hålla sin föresats och
uppgjorde inom sig en del kloka pedagogiska
ingrepp i Majs lif, såsom minskning af presenter,^
mera faderlig värdighet från hans sida,, o. s. v.
Men när lilla Maj med stora, undrande ögon
och en mild, ogillande min åhörde detta
besynnerliga tal om sparsamhetens och försakelsens
nödvändighet för små flickor, blef han genast osäker
och stammande i sin bevisföring, och vanligen,
slutade han med att taga Maj upp i sitt knä och
smeka henne på tit sätt, som mycket erinrade om
försoningslängtan, och som för den kloka lilla
flickan kändes synnerligt betryggande med
afseende på framtida önskningar. —
En natt i november, strax efter Lisbeths
bröllop, vaknade Dora plötsligt med en förnimmelse
att någon stod vid sidan om hennes säng och
gång på gång hviskande tilltalade henne.
Förskräckt och yrvaken satte hon sig upp i bädden
och trefvade efter ljuset. Dä hörde hon i mörk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
