Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När man i långa vintermånader framför en värmande brasa…
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vända sig utåt. Om man skulle vilja jemföra
Mollbergs och Janke Jensens dans, så hafva båda
förstått, att i dansen uppfatta det löjliga, men från
olika sidor. Den förre är sjelfva vigheten och
lättheten, han hoppar fram, som en lekande dithyramb,
då deremot den sednare har mera tycke af den
tungfotade alexandriner Om Ullas behag hafva vi
redan talat; hon behöfver icke frukta någon rival,
ehuru Kålmätars Lotta icke skäms för sig. Om
den ena liknar den strålande solen, så liknar den
andra åtminstone den smägtande och lidelsefulla
månan. Just som dansen är slut, händer något för
sällskapet högst nytt och ovanligt. En
nykterhets-predikant, en allvarlig gammal man i presterlig drägt,
tränger sig in ibland dem, och han är indiskret nog
att begära påskrifter på en lista. Fader Movitz
tycker dock, efter allvarligt begrundande, att den
nyare tidens idé med nykterhetssällskaper är något
pikant, så att han fattar pennan och antecknar sitt
namn, likväl med det kloka tillägget: "till nästa
glas". Vi dröja ännu en liten stund, ty nu
uppspelas polskan:
"Movitz sitt valdthorn proberar", —
och vi skulle ha god lust att deltaga i ringen.
Mutter på Tuppen, den raska gumman, som verkligen
ser ut, som hon skulle
"förmå
Brottas med drängarna och slåss",
förer sig likväl med en viss värdighet, som väl
anstår krögarmor. Von Ehrensugga tar sina steg
med,den största mathematiska noggrannhet. Det ena
är precist lika långt, som det andra, och hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
