Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Alexander Roslin på Malmö museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1747, då han begaf sig på studieresa till Italien. Redan nu
hade han så stort anseende, att han fick måla sitt själfporträtt
för Uffizierna, hvilket han dock 1791 utbytte mot ett annat.
Och med rekommendationsbref från hertiginnan af Parma,
Ludvig XV:s dotter, till hennes systrar reste han till Paris 1752.
Dessa "mesdames de France" blefvo nu hans gynnare. Men
han fann sådana äfven hos det motsatta partiet vid hofvet, m:me
Pompadours, såsom utrikesministern Saint Contest. Och bland
det stora antal framstående porträttmålare, som här fanns, intog
snart Alexander Roslin ett framstående och inom kort ett
förhärskande rum. Han blef ledamot af franska konstakademien
1753, ehuru dess stadgar förbjödo upptagande af utländingar,
de rika och förnäma täflade om att få sina porträtt målade af
honom, han utställde hvarje år å salongen, och 1770 fick han
såsom ledamot af konstakademien lön på stat och följande år
fri bostad i Louvren.
År 1759 gifte sig Roslin med en ung fransyska,
Marie-Suzanne Giroust, som var vacker och behagfull, rätt förmögen
och själf framstående pastellmålare, och med henne lefde han i
det lyckligaste äktenskap till 1772, då hon dog. Ett synbart
uttryck af denna lycka är ett dubbelporträtt af makarna, som han
målade 1767, hvilket ägdes af brukspatron Tamm å Fånö. Denna
tid står Roslin också på höjden af sitt anseende såsom konstnär,
och de porträtt han målar stråla af lefnadsglädje och
lefnadsmod. Kungafamiljens medlemmar låta upprepade gånger afmåla
sig af honom, och för franska kronan och staden Paris utför han
flera beställningar. Gustaf III:s vistelse i Paris såsom kronprins
bidrog ytterligare till att höja den svenske målarens rykte.
Så kom ett svårt slag af olyckan, då fru Roslin 1772 dog.
Och det var kanske sorgen häröfver, som bidrog till Roslins
beslut att besöka Sverige. Möjligen har också Gustaf III,
hvilken som bekant i Paris mottog underrättelse om sin fars död
och sitt inträdande i konungavärdigheten, sökt återförvärfva den
berömde målaren åt Sverige. I alla händelser tog Roslin 1774
ett par års tjänstledighet, och efter nära 30 års frånvaro återkom
han till Sverige samma år. Föga mer än ett år stannade han
dock här hemma, men utförde under denna tid många porträtt,
bl. a. det bekanta, ofta reproducerade af Linné. Öfver
Petersburg, där han målade Katarina II och hennes omgifning, och
vidare öfver Warschau och Wien, alltjämt förevigande tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
