Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. Det gamla Malmö
- 2. Reformationen och renässansens Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Reformationens och renässansens Malmö.
Det är den 29 maj 1527. Skaror af människor strömma
ut genom Söderport och begifva sig ut på Rådsens vång, de
grönskande fält, där en och annan ruin sticker upp ur gräset
och vittnar om att staden fordom här haft sin plats. Där står
tämligen väl bibehållet ett gammalt kapell, där ingen mässa i
mannaminne hållits. Till detta samlas de skilda flockarna och
taga plats i bänkarna. Hvad är det som står på? Jo, Olof
Bödkers eller Töndebinders styfson Klaus Mortensen skall nu
predika här. Han har borgmästarens, Jörgen Kocks, tillåtelse
därtill. Alla känna Klaus. Han är bara några och tjugo år.
Det är ej längesedan man sett honom springa till och från
skolan snedt emot hörnet vid Rundelsgatan och Djäknegatan. Så
blef han präst. Men så ville han studera vidare i Köpenhamn.
Där måtte han ha kommit i förbindelse med dem, som ville
införa en ny tro, fastän de där ej vågade öppet framträda. Men
det hade visst Klaus gjort. Hvarför skulle annars biskopen i
Roskilde ha förbjudit honom att vidare predika i Vor Frue
Kirke, där så många kommit att höra honom. Nog var han
väl en kättare, som inte ville veta af hvarken påfve, munkar eller
mässa eller skärseld, som sade att bot och fastor tjänade till
ingenting och att prästerna inte kunde ge syndaförlåtelse. Hur
skulle det då gå för en fattig syndare, när han dog? Men nog
var det galet, mycket, ändå som det var. Hvarför skulle präster
och munkar få lof att göra ingenting och ändå ha det så bra?
Fanns det inte så många gårdar i stan, som tillhörde kyrkan
och klostren, dess kapell och altaren, och för hvilka de ärliga
handtverkare och köpmän, som bodde där, fingo betala dryga
arrenden årligen. De pängarna kunde väl bättre användas än
att präster och munkar därför skulle stå och läsa mässor. Och
nog hade man hört talas om att nere i Tyskland, i Lübeck och
Stralsund t. ex., man höll gudstjänst på tyska och hela försam-
lingen deltog däri, och man tyckte det var högtidligt och vac-
kert. Och man sade ju att Guds ord, som det stod skrifvet i
nya testamentet, hade presterna uppblandat med falska läror, men
nu skulle man få höra det rent och klart förkunnas. Ja man
skulle själf få se och läsa det. Man kände ju för öfrigt mer än
en i staden, som redan hade Nya testamentet på danska och som
flitigt läst det. Stadens egen förre borgmästare, den gode Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:23:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/malmomus/0022.html
