Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det gamla Malmö - 3. Malmö såsom svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slaget vid Lund var orsak till att Skåne bevarades åt Sverige.
Knappt hade landskapet och staden hämtat sig från detta krig,
då Karl XII:s stora krig utbröt och de fingo bära sina dryga
andelar af de bördor och olyckor, som detta förde med sig
under tjugo år. Äfven en del af detta krig utkämpades på Skå-
nes jord, Malmö hade därunder att ännu en gång utstå en
inspärrning, och därtill härjade pesten 1711 på det svåraste.
Och tre fjärdedelar af 1700-talet gick, innan någon vidare
ljusning förspordes.
Från dessa 120 år finnas inga minnesmärken hörande till
det enskilda lifvet. Men stora befästningsarbeten utfördes under
1670-, 1680- och 1690-talen. Vallar och grafvar med bastioner
och utanverk anlades rundt kring staden och slottet, många
kvarter i staden nedrefvos invid befästningsverken för att lämna rum
för dessa och för alarmplatser och alarmgångar. Och dessa be-
fästningsverk inkräktade också på de ängar, hagar och trädgårdar,
som lågo utanför de gamla grafvarna. Genom uppdämning
sattes äfven de forna sjöarna söder om staden, Östre sö och Västre
sö, hvilka för länge sedan uppgrundats och blifvit betesmarker,
åter under vatten. Allt gjorde att borgerskapet, som nu till ej
ringa del Iefde på jordbruk och boskapsskötsel, förlorade en
betydlig del af sina utkomstmedel. Den gamla strandmuren,
som blef öfverflödig genom de nya fästningsverken nedrefs
1694—95.
Utom befästningarna var det blott en större offentlig bygg-
nad, som uppfördes under 1600-talets senare del, Tyska kyrkan
eller Caroli gamla kyrka, och det är betecknande, att till bygget
användes sten, som hämtades från Falsterbohus och
Herrevadskloster.
Under frihetstiden går i alla fall staden framåt, om ock
småningom. Det starkt protektionistiska, i flera fall rent prohibitiva
system, som riksdagens ekonomiska politik följde, var gynnsamt
för stadsnäringarna, både därigenom att "manufakturer"
uppstodo och väl också och kanske ej minst genom den lönande
smugglingen. Under omkr. 50 år, 1720—1754, växte befolk-
ningens antal från 1,200 till 2,000 i runda tal.
Den egentliga vändpunkten till det bättre inträder med
anläggningen af den första hamnen 1775—1778. Den växande
handeln och sjöfarten befrämjades särskildt därigenom, att Gustaf
IV Adolf ej ville antaga kontinentalsystemet, Och de växte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
