Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måål-roo eller Roo-mål efter Skoklosterhandskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lOO
der, thesslikes utaf öfwerflödige tankar begynnas många fåfänge
menmskiors förderf: En fåfäng orkelös menska, for Han widare fort,
är altid olustig, melancholisk, bedröfwad, misstänksam, så att en
tankefull menska har lätt före att falla i förtwiflan. En idksam
der-emot ock den som altid har något för händer, är altid karsk och 5
helbregd, lustig och wältriwande: Såleds är en ärlig öfning en
ordsak till en god complexion och helbregd kropp. {Jfr s. 18]
Kärleek Lefwernes Krydda.
Jag frågade Honom hwad Han tykte om Amore? Han suaraåe
att Amor pulcri^ honestij virtutis, är det högsta som wi här hawe: 10
Men Amor Venereus är just lika som gå ock göra aé aé en annan
naturlig gärning. Amor så wida den följer honestum ock ärbarheten,
är han ett condimentum vitcE humance^ ad propagationem generis humani.
Ära ock Rikedom, är att kunna bewisa mångom gott.
Jag frågade ytterligare hwad Han hölt macht och myndighet i för 15
wärde? Han swaraåe thet är en stor Guds gåfwa att kunna bewisa
mångom gott — magna est felicitas posse hene mereri de multis. Om
Rikdom sade Han: Gu ska weta hur ont det giör mig när jag ser
en fattig och inte har att ge’n, ja, jag ber då Gud att han wille
se till min willja. [S. iS’] 20
Rikedom i sig förutan upsåt är stygg.
Men de som söka Rikedom för Rikedom skull eMer ära för ära
skull dem kallade Han Afgudadyrkare, som haa sina tankar aldeks
afwände ifrån thet rätta Liuset som är Gud, ock the wandra i
mörkret och till mörkret. Derpå hade Han ett wackert kopparstycke, 25
som Han sielf hade inventeradt: En sol med en jord nedanföre,
ock en odygdig menniska, som geck till Skuggan in under jorden.
Sam;wa sin Philosophie uttrycker Han med mera i sin Hercules i des
andra Del där som Dygden talar ock förlägger Wällusten. [S. ig]
Owålighet om tid ock medel. 30
2:ne Fel hade Stiernhielm. i. at Han war oachtsam både om tid
ock penga: hwar af förordsakades att aldrig Hans skrifter kom^^o
fram. Han giorde intet som jag har sedt brukas i Paris, att
wärl-den låter upp dören om han blir förhindrad ock ber den främmande
om ursäkt, ock är ei dess mindre bon ami, elkr ock om han blir 35
öfwer 10 e//er 11 tar liuset ock lyser ut honom. Men Stiernhielm
4-5 5/P idksam och deremot den som 32 S^^ penga S^ pengar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
