Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måål-roo eller Roo-mål efter Skoklosterhandskrifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pelle kom in lell.
En gång wille han, oachtadt Drabanternes motstå;/d, med force
gå in till åronmg Kersten på Stockh. slott. Hwaraf blef sådant
strepence att Dron. steg i dören ock får si hwar Mäsfer Pär ryktes
ock slängdes med drabanterne — Dron. ler ock ropar in honom, 5
när han kom in wände han sig, för’n han hälsade, till den
Dra-bant’n som mäst hanskades med’n, säjöJ^^de Jo! Sågstu Pelle fick gå
in han lell. [.5. ^ /.]
Duo cum faciunt ideni, non est idem. Höflige åtbörder.
Dalkarar, som haft namn för ett redligt ock stridbart folk hawa 10
skutit med ståhlbogar, som är bekant af \oriung Christiern Tyranns
utdriwande. Deras pjlar länge warit Swerjes wapn, ock i Dron.
Kerstins tid slagits på Sw. Kopparmynt. I fridstider skiuta de
ikor-nar deraf deras land öfwerflöder. En Dalgosse mente att han skutit
fast en wid trä, klef op ock wille taa’n, men som gossn war som 15
högst hoppa ikorn ner, goss’n sade i iwer: wåga du dig som liten
är nog wågar jag mi som stor är, gaf sig utföre och bröt lårbenet
af. En Dalkar kom sent i körkan; under bönen wid predikans slut
föll han på ett knä i körkdören. Mäster Pär sade straxt han feck
see’n: Du Dalkar, menar du wår Herre är nån ikorre, att du ska 20
skiut åt’n. (När Dalkarn skiuter med båga står han på ett knä).
[7/r s. 9/]
Ondt samwet förser sig till det wärsta.
När Han war Kyrkoherde i Mora (sen kom Han till Kopparberget)
bortkom, under marknadstiden, för en köpman några tun;/or salt
ströming. Då Han under en predikan förmante den bond som de 25
borttagit att nästa natt eller då han wille föra dem i prästgården,
han wille altid låta stå port’n öpen. Det kom ingen. Åter warnade
han den, som dem tagit, på predikstoPn; att föra till sig strömmingen
när den wille, ock lade till att det måtte ske med goda, elliest skal
den fara wärre än han eljest kunde snart förmoda. När ändå ingen 30
sig angaf: sade Han: att om den sam;^/a nu intet wille komwa till
sig på det han honom försäkradt, så skal han näste söndag nämna
honom i namn på predikstoln ock wara hans anklagare. Det kom
ändå ingen. Då sad han: Efter du warit så erförgäten så skal jag
stå mina ord: jag kan aldrig lida att en sådan skälm skal finnas 35
bland de ärlige Moraböndren, Si! Guds församling, hwar den
hederlige man sitter! Skal jag nämna dig i namn, si på hwar ock en
— si han har ett fiskeben i skägget — den enfaldige bondgubben
16 S^ wågar du 21 S^^ skiutån 22-90: 3 endast i Sk! 30 Sk’’
När då ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
