Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldklyftan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han var nästan gråtfärdig av förbittring och
utmattning. Han stirrade undersökande på den döde
mannens ansikte. Det var överdraget av lös jord och
grus och det var svårt att urskilja anletsdragen.
— Har aldrig sett honom förr, sade guldgrävaren,
tjuv, måtte tusan ta honom! Och så sköt han mig
bakifrån! Han sköt mig i ryggen!
Han knäppte upp sin skjorta och trevade på sig
själv på vänster sida.
— Den har gått rakt igenom, men har inte gjort
någon skada, utbrast han triumferande. Jag slår vad
att han siktade riktigt nog, men han darrade på handen,
när han tryckte av, den skurken! Men jag grejade
honom! Åh, han fick betalt!
Han kände på det hål kulan gjort i hans vänstra
sida, och det gled en skugga av bekymmer över hans
drag. — Det kommer att göra mig helvetes styv, sade
han. Och det är nog bäst, att jag får det förbundet
och ser att komma härifrån.
Han kravlade upp ur hålet och gick nedför
fjällsluttningen till sin lägerplats. En halv timme
därefter kom han tillbaka med sin packhäst. Under hans
öppna skjorta syntes det primitiva förband, varmed
han förbundit såret. Han rörde sig långsamt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
