- Project Runeberg -  Månansiktet och andra historier /
24

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lokalfärg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Fem», rättade jag, »inberäknat den mörkgråa
fiske-dräkteu med de trasiga fickorna.»

»Och han har ingen, intet hem, ingenting ...»

»Inte ens en Solros» — jag lade armen om henne

— »och därför förtjänar han att få vad som helst. Ge
honom den svarta kostymen, älskling — ja, den bästa,
den allra bästa. Man måste ha någon kompensation
här på j orden för en sådan brist.»

»Du är en raring!» Solrosen sprang till dörren och
såg sig om med en förförisk min. »En förtjusande
raring!»

Och detta efter sju år, tänkte jag förvånad, men så
kom hon tillbaka igen, skygg och urskuldande.

»Jag. . . jag gav honom en av dina vita skjortor.
Han hade en billig och ohygglig tingest av bomull,
och jag visste att det skulle se löjligt ut. Och så voro
hans skodon så snedgångna, jag lät honom få ett par
av dina, de gamla med de smala tåhättorna ...»

»Gamla? »

»J a, de voro alldeles för trånga, det har du själv sagt.»

Det var alltid på det sättet Solrosen försvarade sig.

Och så kom Leith Clay-Randolph att stanna på
Idlewild, hur länge hade jag ingen aning om. Ej
heller hade jag någon aning om hur ofta han skulle
komma, ty han var som en irrande komet. Ibland kom
han helt fräsch och snyggt klädd från framstående
personer, som voro hans vänner liksom jag var hans
vän, eller också kom han trött och sliten knogande
uppför de törnbuskkantade stigarna från Montana eller
Mexico. Och då hans vandringslust grep honom, gav
han sig av utan ett ord, ut i den stora, hemlighetsfulla
undre värld han kallade »landsvägen».

24

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:24:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manansikte/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free