- Project Runeberg -  Månansiktet och andra historier /
90

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skugga och ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det där», sade lian högtidligt, »är det svartaste
svarta du eller någon dödlig någonsin har sett. Men
vänta litet, så skall jag nog åstadkomma ett svart
så svart, att ingen dödlig skall kunna vara i stånd att
se på det — och se det!»

Å andra sidan fann jag ofta Paul Tiehlorne lika
djupt försjunken i studiet av ljusets polarisation,
brytning och interferens, enkla och dubbla refraktion och
av alla slags egendomliga organiska
sammansättningar.

»Genomskinlighet: ett tillstånd eller en egenskap
hos kroppen som tillåter alla ljusstrålar att gå
igenom», sade han till mig. »Det är vad jag söker.
Lloyd med sin fullständiga ogenomskinlighet stupar
på skuggan. Men den undgår jag. En genomskinlig
kropp kastar ingen skugga, ej heller reflekterar den
ljusvågor — d. v. s. detta gäller den fullkomligt
genomskinliga kroppen. Om en sådan kropp undviker
stark belysning, kastar den icke allenast icke någon
skugga, utan efter den inte reflekterar något ljus, blir
den också osynlig.»

En annan gång stodo vi vid fönstret. Paul höll
på att gnida några linser som lågo på fönsterbrädet.
Plötsligt sade han efter en paus i samtalet: »Aj, jag

tappade en lins. Stick ut huvudet, gosse, och se efter
vart den tog vägen.»

Jag ämnade sticka ut huvudet, men ryggade
tillbaka då jag stötte min panna. Jag gned mitt
ögonbryn som gjorde ondt och såg frågande och förebrående
på Paul, som skrattade pojkaktigt ystert.

»Nå?» sade han.

»Nå?» upprepade jag.

90

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:24:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manansikte/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free