- Project Runeberg -  Månansiktet och andra historier /
107

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Bara guld»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han var en man med färglös hy och ett ansikte som
övervägande uttryckte godmodig humor. Det var
ett rörligt ansikte som hastigt kunde bli tankfullt
och inåtvändt. Att tänka var för honom en synlig
process. Idéer gledo över hans ansikte som
vindfläktar över ytan av en sjö. Hans glesa, rufsiga hår hade
samma obestämda färg som hans hy. Det såg ut som
om all färg hos honom koncentrerats i ögonen, ty de
voro överraskande blå. Det var muntra, skrattande
ögon med åtskilligt av barnets naiva förvåning, och
ändå uttryckte de i all anspråkslöshet ett lugnt
självförtroende och en målmedvetenhet grundad på
självkännedom och världserfarenhet.

Från sin skärm av vinrankor och slingerväxter
kastade han ut hacka, skyffel och vaskpanna. Sedan
kröp han själv ut. Han var klädd i urblekta overalls
och svart lärftsskjorta, med spikbeslagna grova kängor
på fotterna och på huvudet en hatt, vars formlöshet
och fläckar visade att vind, regn, solsken och lägerrök
farit illa med den. Han stod kapprak och
betraktade den intima naturtavlan med uppspärrade ögon
och inandades canyonträdgårdens varma, ljuva ångor
med näsborrar som vidgade sig och skälvde av
förtjusning. Hans ögon drogos ihop till leende blå springor,
hans ansiktsmuskler kommo i oavbruten rörelse av
glädje, och hans läppar logo, då han utbrast högt:

»Det var själva tusan vad här luktar godt! Tala
inte om orientalisk rosenessens och
eaudecologne-fabriker! Det här luktar mycket bättre.»

Han hade för vana att tala för sig själv. Hans
lättrörliga ansiktsuttryck kunde visserligen skvallra om
varje tanke och stämning, men tungan måste nöd-

107

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:24:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manansikte/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free