Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Psykografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klarade kan torrt. Lägg märke till att det är de sunda
som alltid få kallkårar. Det få aldrig de sjuka. De
framkalla dem lios andra. Det ligger i deras natur.
Var ha de dina fått tag i henne?»
»Jag vet inte — jo, det vet jag för resten. Tant
Mildred träffade henne visst i Boston — men jag vet
inte heller. I alla händelser kom mrs Grantly till
Californien och måste naturligtvis göra visit hos tant
Mildred. Du vet att vi hålla öppen taffel.»
De stannade där en öppning mellan två stora
rödfurors stammar utgjorde ingång till matsalen. Mellan
sammanflätade grenar kunde de se stjärnorna. Salen
med sina pelare av trädstammar var upplyst med
vaxljus. Omkring bordet sutto fyra personer med
ögonen riktade på psykografen. Chris betraktade dem
och erfor en viss sorgsen självförebråelse, då hans
blick en sekund stannade på Lutes tant Mildred och
onkel Robert, som voro så blida i sin mogna
medelålder och så godmodigt glada trots de små stötar livet
hade givit dem. Han kastade blott en hastig, ironisk
blick på den svartögda och bräckliga mrs Grantly och
lät sedan sina ögon stanna på den fjärde personen,
en ståtlig man med stort huvud och gråa tinningar,
som kontrasterade emot hans solida och ungdomliga
ansikte.
»Vem är det?» viskade Chris.
»En mr Barton. Tåget var försenat. Det är
därför du inte träffade honom vid middagen. Han är
bara kapitalist —
vattenkrafts-elektricitets-transmit-tör eller något i den vägen.»
»Han ser inte ut att lida av någon överflödig
fantasi. »
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
