Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na klâdas. Nâär“alt âr pà jordén wäl, trör han
alt wara_wál, o<’ när han fâr fullborda ſin tid
i glädje, frägar han mindre, hwad utſigten blifs
wer af Ewigheten.’ Han ſer oſta, faſt han det icke gers
na wil, at mängen, ſom omaftouen ſomnat ily>ans
glada ‘armar , blifwit innan morgonen uUpwäckt
uti olyckans famn. "Han glôómmer , det Allnago
ten har tuſende ris för ſina fieudex, och kan pâ
en ſtund ſä fôrándra tiden , at de ſamma fállor,
ſom förr gifwit den ſótaſte ſaft, flôda ſedan af den bit¬
traſte galla. Han har imedlertid alt, hwad et dôdes
ligt+hjárta kan ſig dúûſka, och det enda, ſom hos
nom fattas, âr odôdeligheten allena. Det är ingen
ännan ân allenaſt dôden, fór hwilken han rädes: ty
han ſer, atden är oundwikelig. Det gör honom onde,
at han’engâng mâſte genom dôden gâ utur ſin
jordiſka himmel. Han förtryter, at mängen blifs
wer i-den*fagraſte Wär dâärutur ſagad. Det förars
gar honom, ar. ha ej wet, hurut ſnart det böôrx
honom taga ſitt aſked. Jmedlertid glômer ham
dödent, ‘ſà länge hau fan, och til deß han med
bâfwan ſer ſig i deßl armar.
Zen Oſtadige wilſvara alt; men âr pô ſlutet ins
L, tet, At fórſ6fà det fôrra retar honom hans
nyfikenhet; men hans oroliga ſiñe tilläter honomicke
blifma-gaminal wid nâgot. Jngen begynner nägöt
hâftigare , eller trôttnar dárwid ſnarare, än han.
Han âr ſâſom et win, hwilket änuu liager pà ſin
drâgg, och ofta ‘lommer’i arbete och förándring:
: Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
