Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans inflytande på vårt lands vegetation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gårdstrampen m. fl. Åtskilliga af dessa, t. ex. bolmörten,
vissa mollor o. s. v., hafva däremot antagligen människan
att tacka för sin förekomst i vårt land.
De växter, som människan, utan vetskap därom och
ofta till sin egen skada, infört i vårt land, höra ej alla
till de högre utvecklade fanerogamerna, utan äfven flera
svamparter, de flesta af mycket låg organisation, hafva
medföljt de högre såväl kulturväxterna som ogräsen. Gå vi
t. ex. i en — t. o. m. helt liten — plantering af lärkträd,
kan man mot hösten vara ganska säker att där påträffa en
vacker rörsopp, Boletus elegans, som är sagda, till oss
inflyttade träds trofasta följeslagare. — Ännu större är
antalet af hit från främmande land införda snyltsvampar, som
angripa och förstöra en hvar sina bestämda värdplantor.
Några få exempel torde vara nog för att förtydliga detta
förhållande. Den landtbrukarnes fruktade fiende, som på
potatisen förorsakar torrötan och som, sedan den ingått
bolag med en bakterieart, åstadkommer den s. k.
potatissjukan eller potatispesten, har medföljt denna viktiga
kulturväxt från dess hemland i södra Amerika, men sedan
blifvit nationaliserad i vårt, liksom i hvarje annat land, där
potatis odlas. — En annan från Chile härstammande
snyltsvamp, som angriper stockrosor och andra Malvaväxter, har
under senare tider ådragit sig botanisternas synnerliga
uppmärksamhet för den snabbhet, hvarmed den från 1873
utbredt sig från land till land i Europa. Äfven hos oss har
den gjort sitt inträde och har bland annat i härvarande
botaniska trädgård illa angripit åtskilliga arter af nämnda
växtfamilj. — Ännu mera anmärkningsvärdt är dock, att de
rostarter, som förorsaka så stora härjningar på våra
sädesslag, antagligen äro ej blott af främmande ursprung, utan
ock förmodligen först helt nyligen hit inkomna. På annat
sätt kan man nämligen knappast förklara, att det först är
i slutet af förra och början af detta århundrade, som man
i svensk landtbrukslitteratur eller andra skrifter finner
rostsjukdom hos sädesslagen omtalad, äfvensom att en så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
