Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARTENHAUS-TIDEN.
227
kallade geniperioden, hvilken han själf betecknat som
sagolik. Han jämför sin själ under dessa år med ett
evigt fyrverkeri. Från morgon till afton gnistrar det
öfver ,de olika sysslor och nöjen, mellan hvilka han
jagar. Till allt medför han den lätthet, han senare kallat
den äkta begåfningens kännetecken, och det öfvermätt
af styrka, som kom honom att synas demoniskt wiithig,
gudalikt oförbrännelig, att vara »snille och styrka från
hufvud till fot med ett hjärta fullt af känsla, en ande
full af eld». »Detta är Goethe eller fan själf», utbrister
Gleim, när en för honom obekant ung man i grön jaktrock
under ett par timmar låtit en ström af hexameter, jamber
och knittelvers, af vilda fantasier och stora tankar, flöda
öfver sällskapet, och Wieland svarar: Båda delarna!
Patriciersonen från Frankfurt uppträdde vid hofvet
med den lugna känsla af inre förnämhet, som ej väntade
på adelsdiplomet för att veta sig mer än hoffähig.
Wieland skildrar, huru alla i deras krets strax kände att
han stod
. . . herrlich und hehr,
Ein echter Geisterkönig, daher,
Und Niemand fragte: Wer ist denn der?
Wir fühlten beim ersten Blick: »’s war Er!»
Wir fühlten’s mit allen unsern Sinnen
Durch alle unsere Adern rinnen,
So hat sich nie in Gottes Welt
Ein Menschensohn uns dargestellt.
Was macht’ er nicht aus unsern Seelen?
Wer schmelzt wie er die Lust in Schmerz?
Wer kann so lieblich ängsten und quälen,
In süssen Träumen zerschmelzen das Herz?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
