Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.330
MÄNNISKOR.
stegras, ju högre en person är organiserad. Han är
viss, att hade meningen varit, att han »skulle vara
annorlunda, hade han skapats annorlunda»; att han, som t
en hvar, bör följa sitt väsens lag för att bli vollendet
in sich. Så blir man herre i det rike, hans
Promo-theus utstakar, när han säger, att vårt välde sträcker
sig så långt, som den krets vår verksamhet kan fylla.
Att aldrig ha sträckt sitt välde längre än sin
verksamhet och sin känsla; att aldrig i känslor eller verk ha
gifvit annat, än sin verklighet, sitt lif — det är detta, som
gör hvarje tanke hos Goethe lifsskapaide, hvarhelst det
rundade, glänsande, kärnrika kornet faller i beredd jord
mån; detta, som gör att man på honom kan bruka hans
egna ord: mit ihm zu irren ist dir Gewinn!’
Det tomma, det. ändamålslösa är föremål för hans
djupaste hat. Hans Mefistofeles är den ständigt,
förnekande anden — det vill säga negativiteten — medan
Goethe djupt vördar det i antik mening dämoniska, det
positiva, lifs- och skaparkraften, vare sig den yttrar sig som
mystiska, mäktiga drifter och känslor, segerglada
handlingar eller strålande skönhetsskapelser. Människan synes
Goethe alltid gudomlig, men mest i den mån hon danar.
För hans panteistiska lifsåskådning är ej blott allt tal
om en fallen värld en hädelse och ali verklighet helig:
den har äfven i sig möjligheten att nå allt högre...
former. Den högsta af dessa är för Goethe konsten;
således det högsta gudomliga tillika, ett gudomligt, som
följer sina egna lagar och för hvilket etiken ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
