Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sat tiden. Det var det veridsliga högmodets anda .som ännu
rufvade öiver detta rum, troligen ett tårarnas tempel, och ^bredvid detta
den christna kärleken, som hviskat tålamod och tröst åt dess
olyckliga innevånarinna. Så tänkte/Stephana, under det hon med rörelse
betraktade Christusbilden och det på bönstolen qvarhängande
radbandet. Länge stod hon tyst och tankfull i det hemska rummet,
slutligen drog hon en djup’suck, och vände sig till Eklund med de
orden:
„Detta rum skall sättas i ordning och repareras, jag ämnar
taga det till min sängkammare.11
.„Omöjligt, min fru, ni kan ej bo här,11 svarade gubben
förskräckt.
i.’3,,Och hvårföre icke?u
„Den katolska grefvinnans anda hade ingen ro, och sedan
hon dog har aldrig någon vågat bo här. Det skulle bestämdt hända
en olycka om man inträngde här och störde den döda, hvars själ
ännu dväljes på jorden,11 3
, JSå-å, hon -skulle således "spöka ?“• Stephana log föraktligt-.
„Jag har med egna öron hört, huru det gråter och suckar
härinnei‘‘
„Godt, men det ’förändrar icke min föresats; jag vill hafva
detta rum till mitt sofrum.“
un,,Ni skall derigenom ådraga er en olycka.,11 försäkrade gubben.
„Den katolska anden* som icke tål oss sanna christna, skall häm~.
nas påo er som stör dess frid,u dristade Eklund att säga.
• #Äh nej, icke på mig, ett barn af*folket,;sådant som hon
sjelf; men möjligen om jag vore en Romarhjerta. Nog af, laga att
rummet fort blir i. ordning, och sök då möblerna flyttas ut, att
akta dem så mycket soni ske kan.11
Bref till grefvinnan Elin Romarhjerta i Paris, ifrån dess vän
Stephana Stephensen:
„Min egen Elin!
„Så är jag nu icke allenast égarinna utan äfven innebyggare
af det gamla herresätet Kungsborg; och enligt löfte skyndar jag
att gifva underrättelse om mig. -
Jag skulle behöfva en hel volym, för att gifva dig tett begrepp
em de känslor åéynen af detta, ställe förorsakade; mig. Det var
liksom jag i minnet genomgått alla de oförrätter, den fordna
ega-ren hade att afbedja och försona. Alla mina sämre känslor
vaknade inom mig, och jag beherrskades af en enda: förbittringen
emot denna stolta och öfvermodiga slägt. Mina tankar flögo bort
till dig, och jag. greps af ett oemotståndligt begär att förödmjuka
denne1 man, som ännu i -sin fattigdom bibehållit samma oböjliga
högmod. Jag var icke mer samma Stephana, hvars försonliga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
