Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
exempel för ögonen tänka, att hans ord böra bo i hjertat och
ligga till grund för våra handlingar. — Våra läppar bekänna
honom, men våra hjertan förneka hans lära. Ack, grefvinna,44
Stephana fattade hennes hand, „äfven ni har förnekat
försonings-läran, och likväl ler i ert hjerta så mycken godhet. Ännu i lifvets
afton tänker ni på er dotters verldsliga lycka, icke på hennes
verkliga; och likväl är hon er så kär, att ni för henne ville offra
ert lif, om ni kunde.“
„Min fru,“ sade grefvinnan, med förnäm röst, ehuru maft,
„ni träder nu in på ett gebit, der en fremling icke eger rätt att
inträda. “
„En fremling, ja; men jag är ingen fremling14, sade
Stephana med värma. „Vänd er icke ifrån mig, grefvinna,, tänk icke att
ni förringas eller förnärmas af mig, derföre att jag är ett barn
utgånget från folket; utan ihågkom blott, att ni och jag äro christna,
och inför dens tron, ni snart skall stå, äro vi likar. Kalla mig
icke en fremling; jag är det icke. — Jag har älskat er, äfven då
ni visade mig förakt* och min tillgifvenhet gör att mitt hjerta icke
är fremmande för er. Tro dock icke att jag närmat mig ef;
derföre att ni var grefvinna; nej, min fördom emot adeln är lika
stor som er mot oss, barn af folket; och hade jag ej så varmt,
så fast beslutat, att aldrig låta leda mig af mina fördomar, utan
att i allt, så vidt möjligt var, ställa mig Christi lära till
efter-döme, så hade äfven jag i min republikanska enthusiasm låtit
fanatisera mig. Nu, grefvinna, låt mig vara vid er sjuksäng, icke
såsom en fremling, hvars deltagande ni fördrager, derföre att ni
icke kan undandraga er det, utan såsom en dotter, den der älskar
er af hela sin själ.“ — Stephana såg att grefvinnan lindrigt
rynkade ögonbrynen, och derföre tillade hon: „Ni vill det icke? Nå
väl, jag skall ändå för er vara hvad jag alltid varit.44
Dessa sista ord sades med ett så allvarligt uttryck af godhet
och undergifvenhet, att grefvinnan kände sig rörd deraf, isynnerhet
när hon öfvertänkte alla de tusende försakelser, alla de
uppoffringar Stephana ålagt sig, för att under dessa plågans dagar bistå
henne, som behandlat Stephana med så mycket öfvermod;
grefvinnan tryckte matt hennes hand och hviskade:
„Ni tager mitt hjerta, emot min vilja och mitt förnuft. Jag
har hela mitt lif igenom lefvat för en idé, och ni gör mig
nästan trolös emot den.44
„Icke trolös,44 sade Stephana och kysste grefvinnans
fuktiga hand, „men jag skall älska er så uppriktigt, vårda er så troget,
bedja så varmt för er, att ni vid slutet af er lefnad skall glömma
en idé, som förbittrat hela ert lif.44
„Ni bedrager er, min fru, jag skall dö såsom jag lefvat,
aristokrat af själ och hjerta. Det är icke den idé jag lefvat för,
som varit mitt lifs olycka, utan just de idéer ni hyllar. Om ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>