- Project Runeberg -  Mannen af Börd och Qvinnan af Folket. En teckning ur verkligheten /
194

(1858) Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då gjort? Svikit hans rättmätiga anspråk på lycka. För att bereda
er mor en ögonblicklig och fåfäng glädje, har ni dömt denne man
till ett kärlekstomt äktenskap vid er sida. Hvad blir följden? Att
han och ni komma att presentera denna vanliga, och om jag så
får säga, förhatliga typ af makar, der hvar och en på sitt sätt
söker i yttre förströelser eller ntsväfningar glömma den
missräkning de gjort på huslig sällhet. Säg mig nu, på ert samvete,
uppväger verkligen den glädje, ni bereder er mor, den olycka ni
drager öfver ert eget och er makes hufvud? Jag skulle ingenting säga,
om ni dermed kunde rädda er moders lif eller undanröja någon
stor och förfarlig olycka för henne, med få ord, om hennes välfärd
berodde på detta offer; men nu, nu sker det för att smeka en
af hennes svagheter, att tillfredsställa hennes stolthet och lugna
henne för er ekonomiska ställning; allt verldsliga bevekelsegrunder.
Fröken Helfrid, jag har troligen ledsnat ut er med mina
fornuftsgrunder, och kanske äfven förtörnat er, men jag har talat af
uppriktigt hjertä,’ med ett fullkomligt oegennyttigt intresse för ert väl,
och ber er derföre betrakta hvad jag sagt, såsom utgående från
min önskan, att i egenskap af vän tala sanningens enkla språk.
Icke sannt, ni har icke missförstått min afsigt?“ Jocobo räckte
Helfrid handen.

„Den kan icke af mig missförstås. Det enda jag erfar är en
sann erkänsla for hvad ni sagt.“

„Och ni skall tänka på mina ord, innan ni fattar ert beslut?“
„Ja, jag skall öfvertänka dem.“ Helfrid steg upp, och de gingo
tigande emot byggningen.

„Det lär vara bjudning hos friherrinnan F. i dag; skall ni dit?“
frågade Helfrid.

„Ja, jag har lofvat att komma.w

„Hon är ett i högsta grad älskvärdt fruntimmer.*

„Hon är obeskrifligt intagande. Jag har få gånger i mitt lif
träffat en varelse, så sammansatt af idel eld och lågor, som hon är.
Hon liksom med våld rycker ens själ med sig.“

„Ni har således äfven känt inflytandet af hennes hänförande
liflighet.“

„Om jag det icke hade gjort, vore jag ej man. Hon är en
verkligt farlig qvinna för den som älskar att bedåras af ögonblicket.*
„Och hvilken dödlig finnes som ej gör det. Alla hängifva vi
oss, mer eller mindre, åt ögonblickets fröjd och intryck.*

„Det är ganska sannt; också är jag säker på att friherrinnan
vunnit och skall vinna ett otaligt antal af hjertan. En hvar, som
kommit inom trollkretsen af den oemotståndliga tjusningskraften
af hennes älskvärdhet, löper fara att förlora sitt lugn.*

„Äfven ni?“

„Man kan ej förlora en sak, som man redan har förlorat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:25:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manqvinna/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free