Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handen och nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruket, men däremot inte väcka upp den ande,
genom vilken all denna skönhet blev till.
— Min man och jag, sade Gratey till mig, har
på sista dagarna kommit in i en vana att gräla om
Spanien. Men Germano är inte så farlig som han
låter och kanske ni kan stifta fred mellan oss?
— Tro inte det, sade Germano och knackade sin
pipa mot muren i samma takt med mannen vid
arbetet, för vilken vi inte syntes existera. För det
första har jag rätt. Har inte lust att låtsas gå med på
Grateys idéer som jag annars stundom gör, för jag
är vansinnigt svartsjuk på Europa, salig Zeus’
lagvigda gemål kunde inte haft det värre. Europa har
fått Gratey i sina klor nämligen. Överdriver visst
inte. Ska säga er, mrs Hall, vad som skett med
Gratey. Behöver bara tre ord. Han tog fram ett
visitkort, ett av dem jag kände med
Gratey Black Montrose.
och skrev inunder:
Grete Schwartz Rosenberg.
Jag räckte genast ut handen efter kortet, och jag
har det än tillsammans med annonsen i Times som
ett minne av skilda mänskliga sätt att reagera under
dessa år.
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
