Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alhambra störtar samman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eviga värdenas linje fram i den spanska historien!
Jag läste med klappande hjärta om hur det lilla
helgonet, slaget av plågor och sår, släpade sig till
ett kloster där en av hans dödsfiender var prior för
att dö där och döende besegra honom. Därmed ville
han också besegra den ljumma världslighet i
klostren som förbittrat värjde sig mot den stränga anda
de fromma helgonen ville återinföra. Det var nog
ganska fåfängt, ty medeltiden var nu en gång på
upphällningen, men detta, att inte vara rädd om sin
sista stund och dess frid utan offra den åt sin
dödsfiendes frälsning, var likafullt en sublim handling,
och alla tider måste känna igen dess ursprung och
art. Jag fick lust att pröva på Bertram Roden om
det inte var så. Men innan jag kom mig för,
överraskades jag av att Grete kom tillbaka igen, åtföljd
av Germano som tydligen mist lusten att skriva. I
stället ville han ta in något riktigt rafflande från
Tyskland på radion, men Tyskland ville inte ge
ifrån sig något rafflande åt Germano denna kväll.
I stället fick han in en vespergudstjänst i en
protestantisk kyrka, och på läktarn i den kyrkan stod
en kör som sjöng: o Hölle, wo ist deine Macht?
Jag har aldrig hört något så genomträngt av
andakt, av Inbrunst. Grete grät öppet:
— Detta är deras själ, snyftade hon.
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>