Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 11 —
drogo ej obetydligt till den höga tanke han hyste
om sig sjelf. Det var till och med ej utan att han
icke riktade sina blickar på sjelfva kräklan. Också
hade han i unga åren varit myckel med, gjort
utrikes resor, blifvit derefter hugnad med
Ilofpredi-kantstitel och varit stiftets ombud vid flere
riksdagar; men studierna, som alt börja med ej voro så
oäfna, hade hunnit allt förmycket blåsa bort i
landt-luften, för att göra honom till ett värdigt
Biskopsämne. Sin goda gumma hade han så i sina händer,
att hon blindt följde hans anordningar och jakade
till allt hvad han ville. Såsom bevis härpå behöfva
vi blott anföra följande: Gubben talade gerna om
sina utrikes resor, och för alt göra berättelsen
derom så mycket mera intressant, var han ej alllid
så noga om ett ord mer eller mindre. När han
derför kom till någon rätt magstark uppgift,
brukade han alltid vända sig till sin hustru med de
orden: "var det ej så, mamma?" — "Jo visst var
det så, pappa lilla," svarade den beskedliga
gumman, som aldrig i sina dagar varit utom länet. —
Som begge två i sin ungdom varit hyggliga nog,
hade ock barnen ett vackert utseende: i synnerhet
var delta förhållandet med det yngsta, Ida, uti
hvars stora blå ögon låg något svärmiskt, som blott
behöfde en gnista för alt antändas. Hon var ock
sina föräldrars ögonsten, hvilket oftast är fallet med
yngsta barnet och här så mycket mer var i sin ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
