Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— IG-
der fund med, att maten smakade likaväl, om icke
bättre utan aptitssupen; hvarföre det sällan blef
fråga derom, sa framt han ej antingen sjelf hade
bjudning, eller var borlbjuden. Men ehuru han insåg
umbärligheten af denna plägsed, ville han likväl ej
binda sig genom något löfte, emedan delta skulle i
hans tanka innebära ett lyst medgifvande, alt han
derförutan saknade styrka alt motstå frestelsen.
5.
"Läseriet skall då icke blott tålas, utan äfven
lof-ordas; ty det slår ej felt, alt Adolphson var, hvad
man vanligtvis kallar Läsare:" så torde mången
tänka härvid. Men deri ligger just felet, att man
utsträcker denna benämning alltför vida och dermed
brännmärker äfven sanna och fromma kristna. För
omkring 20 år sedan framstod en Adjunkt N., som
genom läsningen af Muhrbecks och Hoofens,
isynnerhet den sistnämndes, skrifter uppeldades till den
grad af svärmeri, att han fördömde all yttre
grannlåt såsom djefvulens bländverk, kallade sina
Embels-bröder tysta hundar på Zions murar, for ut emot
eho det vara månde, som ådragit sig hans ovilja
eller uppmärksamhet, skrämde sina åhörare med den
gräsligaste skildring af helvetet och bar sig i
allmänhet åt som en galning. Denne gjorde skäl för
namnet läsareprest; men få trädde eller träda i
hans fotspår, och desse få hafva just genom sin öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
