Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— (54 —
medtagna krafter, för att synas bättre, än hon i sjelfva
verket var. Men hade Modren tagit af, sa hade
systern tagit till i — ett friskt och blomstrande
utseende. Då Adolph fick se henne, glömde han af
idel broderlig förtjusning hela sin Öfverlästa lexa för
hennes försumlighet i brefskrifning de sista tiderne,
och lät sitt groll upplösas i en hjertlig omfamning.
Äfven Adolph hade på ett år blifvit — långa karlen.
Också var den första visit han derefter gjorde, till
kammardörren, der märket stod qvar efter sista
longitudsmätningen, då han stod resefärdig till
Upsala. Sedan kringklappades gamle Mufti, som i
början låtsade thykännas, men kort derpå med sina
hopp ådagalade både sin glädje och sin vighet.
"Notagubben", som just höll på med sin vanliga nät- och
notlagning, glömdes ej heller. Ilan berättade för
"Herr Schtodenten" alla lyckliga fisklag sedan de
sista gången träffades, och Adolph å sin sida
regale-rade gubben med berättelser om fisket och
fisksorterna i Fyrisån, der han ibland varit ute. — Dagen
efter hemkomsten besökte Atlolph prestgården med
den uttryckliga befallning från syster Emma till
Schön-heim att icke våga sig åstad till Sjögård före
böl-loppsdagen. Såsom surrogat för hennes sällskap
finge hon nöja sig med brödrens, hvilken de under
det myckna stöket ville slippa hemma. De tvenne
"karantäns"-dagarne gingo dock fort nog för sig
under samtal om Upsala, der äfven Schönheim stude-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
