Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t.
"B1
Jjin, två, tre, fyra — sakta prestlunk —
riktigt — Är intet det en vördig Prost med sin fru
Prostinna och tvenne döttrar, så vill jag intet heta
Pelle. Alltså återigen nattfrämmande och hästarne
på bete i klöfverträdan! Ja det är visst och sannt,
att det ständiga främmandet alldeles äter upp det
beskedliga prosthuset — en prostgård vid stora
landsvägen är en riktig gästgifvaregård utom det
att här fås ingen betalning."
Den monolog, som gårdens spring- och
grindpojke, allmänneligen "grindpelle" kallad, sålunda
började, hade visst blifvit längre och möjligen
förtjent att blifva det, om han icke nödgats öppna
portarne för det resande herrskapet, som körde in
på gården till förstugubron, der Prosten Schönheim
redan stod tillreds att välkomna de resande.
"Åh si god dag, broder L.! hjertans välkommen,
kära Bror! Och fru Prostinnan sen och döttrarne,
redan stora flickorna — välkomne, mitt herrskap,
mycket välkomne! Vi få väl behålla herrskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
