Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 20 –
embete? Hvarföre begärte och fick han
embetsbi-träde? — Pastoratet var alltför vidsträckt för en
endas krafter; och de hade sannerlig en begge tva
fullt arbete i denna vingård. Också verkade de i
alla rigtningar den Herrans verk, som kallat dem
till vingårdsmän. Evangelium började sprida sitt
sken öfver denna förut ganska mörka trakt; men
mörksens furste var också här, som öfverallt, i
rörelse för att släcka ut ljuset. Der Herren bygger
sin kyrka, der bygger ock djefvulen sitt capell;
och till predikanter deruti hade han härstädes
företrädesvis valt en possessionat, en kronofogde och
de många gästgifvarne inom det vidsträckta
pastoratet, hvilka alla arbetade på att rifva ner hvad de
begge själasörjarne byggde upp. För alt förvissa
oss härom, behöfva vi blott lyssna till ett samtal,
som de begge nämnde herrarne hade vid
toddy-glasen på N. gästgifvaregård. "Nå, hvad säger du,
k. bror, om våra Prester?" yttrade possessionaten
"De äro ju alldeles djefvulen gifne med sina
fanatiska läsare- och nykterhetspredikningar? Förut
kunde jag som en dans afyttra det lilla qvantum
bränvin jag tillverkar inom socknen; men nu måste jag
transportera det långa vägar — ja ända till
Stockholm. Det är ju alldeles rosenrasande?" — "Ja!"
svarade den andre, "sedan den unge glopen blef
Adjunkt här, är gärdet alldeles uppgifvet. De
förvilla folket — i synnerhet qvinfolken — inga mid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
