Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 62 –
slog opp celldörren på vid gafvel. "Här är tyst
som grafven och ingen af vakten tillstädes, ty jag
har sjelf för aftonen öfvertagit deras befattning. Du
är väl ock ovanligt stor och stark, men i mig har
du din man"; och dervid rätade sig den lika
reslige Directeuren.
"Hvad här är lyst och stilla •— stilla som
grafven," sade fången med ihålig röst. "Huru olika
mot kedjornas slammer och svordomarne och
skralt-salfvorne i de gamla fängelserne! Hvilka djefvulska
planer anlades ej der! Huru inöfvades ej
nybörjaren på brottets bana alt olörfäradt derpå framgå!
Med hvilka bravorop afhördes ej den fullmogne
bofvens berättelser om sina illbragder! Hvilka
hell-vetiska domslolskomedier uppfördes ej der! Ja,
rysliga vexelundervisningsanstaller i laster och brott
äro dessa fördömda nästen — och der spelade jag
hufvudrolen, liksom i verkligheten. Omkring mig,
såsom en medelpunkt, samlade sig bandets
uppmärksamhet. Jag var hjelten i dramat — och vid
de rån vi ulförde, huru lydde icke allt min vink!
Och nu — nu står jag här — ensam, öfvergifven, lif—
dömd! O! O! det är förbi" — och härvid skar han
tänderna och eldrödt glödde det djupa ärret långsåt
venstra kindbenet och ögonen sprutade lågor.
"Stilla, stilla," bjöd Directeuren. "En bättre ande
börjar röra sig inom dig. Låt honom drifva bort
de onda mörksens makter, hvilka hitintills varit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
