Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdomliga grubbel över faderns konkurs. Givetvis har
det också varit betydelsefullt, att han tillbringade sin
barndom i en utpräglad handelsstad, men faderns
konkurs tvingade honom att på ett särskilt sätt reflektera
över ekonomiska sammanhang. Reflexionerna kom hos
den vuxne Ludvig Nordström att röra sig i allt vidare
kretsar; de kom att gälla inte bara den roll, som
Härnösand spelade i Norrlands ekonomiska liv, och Norrland i
Sveriges, utan även Härnösands och Norrlands plats i
världssammanhanget. Nordström blev efter hand
övertygad om att handeln binder samman världen till en
helhet, en totalitet, eller att den i varje fall borde göra det.
Vad han kallade för totalism innebar dels denna insikt
om att varje del har sin plats i det hela, dels ett krav på
att människornas handlande skulle bestämmas av denna
insikt. Totalismen är sålunda också ett slags etik; den
innefattar en strävan efter moralisk fullkomning. I vissa
ögonblick innebär den också ett mystiskt skådande;
det fanns ett visionärt drag hos Nordström. Om den
personliga bakgrunden till detta kan man, på grundval
av det biografiska material som hittills föreligger, inte
ha någon säker uppfattning. Visst är, att det hos
Nordström fanns en stark drift att uppträda som förkunnare
och ge världsförklaringar. Samtidigt hade han en
utpräglad lust för frodigt berättande. Hans författarskap
visar, att han ofta hade svårt att förena dessa båda sidor
i sitt väsen.
Nordström avlade studentexamen år 1901. Därefter
begav han sig till Uppsala men fann universitetsstudierna
alltför döda och avbröt dem efter ett par terminer. I
stället inträdde han 1904 som medarbetare i Sundsvalls
tidning. I Sundsvall blev han bekant med Olof Högberg,
som just stod i begrepp att ge ut Den stora vreden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
