- Project Runeberg -  Planeten Markattan : en liten förhistoria /
40

[MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning I - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men Mia Mandelin, den ljuva? Låg stilla och vit och
tyst uppe i Lackska familjegraven, bredvid gamle
hamnkapten, och vid sin sida hade hon sin förstfödde, lille
nioårige Anders, som ritat fartyg som en ingenjör och
skulle blivit öbackas störste skeppsbyggmästare. Men så
tog honom difterin, och Mia Mandelin hade vyssat honom
och kysst honom och pressat honom till sig och svalkat
hans brännande panna och kinder med sina strömmande
tårar, tills Vår Herre förbarmat sig över henne och i sin
oändliga kärlek gett även henne difterin, och så fick hon
slockna med sin älsklings hand i sin och befrias från
denna den grymmaste av världar.

Men Kleinmichlarna och Twieselmännerna, de bodde
nu i stans största och finaste hus och hade
sommarställen utanför stån och kontor i Stockholm.

Och utländska sällskapsdamer!! Utländska
sällskapsdamer! Engelskor och tyskor och fransyskor! Så att deras
barn skulle lära sig de stora fina språken för att kunna
sälja trä bättre än Nicklar och Lackar och Lomarkar och
Unéier och allt vad dessa bygders egna barn hette. Och
de hade badkar! Badkar! Så att dessa ungdomar skulle
i tid lära sig bada och bli snobbar. Och att rynka på
näsan åt "våra" barn och på det viset kunna resa ut i
världen och vara precis som de voro där ute, så som man
kunde se i "Ueber Land und Meer" och "The Graphic"
och "Illustrated London News", som fanns i S:t
Jonæ-ordens klubbrum, fina herrar i byxor så tunna som
promenadkäppar och himmelska damer i turnyr och plisséer
både bak och fram och barm som en hylla för
silverpokaler.

Ja, det var nya öbacka, det! Och dit!

— Ja det är så man kan bli grön! Och Gud, vad ska
inte vi, arma människor här på jorden, måsta se och gå

40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markattan/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free