- Project Runeberg -  Planeten Markattan : en liten förhistoria /
105

[MARC] Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning II - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

både Rö och Klocke på fötter. Och nu är Judith snart
konsulinna. Han har skött sig som en karl.

— Jaha! Jaha! sade borgmästar Nickel storförtjust.
Jaha! Det ha han, det! Som en riktig karl. Så jag ska
kalla på Lill-Ferdinand, jag! Han få äte ärter och fläsk
med mig på torsdag, så gör vi opp hele saken. Det gå
galant, det.

Och så kallade borgmästar Nickel på patron Lack.

— Va i hundra hälsingland nu, då? skrek patron Lack
uppe på Klocke, sen han fått budet. Han tänker väl inte
riva opp konkursen? För var man har Nickel, det vet
man aldrig.

Så han ner som ett skott på torsdan från älven och
upp till borgmästarn, och denne tog emot honom med
utsträckta armar, klappade om honom och sade:

— Jaha! Jaha! Nu ska du äte ärter och fläsk med
mig, sidu, Ferdinand, och dricke varm punsch till. Och
så få du lite champis till plättarna. För sidu, Ferdinand,
du ha skött dig bra. Riktigt bra, sidu! Det säj hele stån.
Och ha gift bort flickerna dine riktigt bra, sidu. Fast
tyskar, sidu, det ä fähundar, det! Tänk på Napoleon,
gosse! Men, sidu, mågarna dine ä svenske medborgare!
Och hederlig, förstår du! Hederlig, förstår du. Du vet,
jag sitt i bankstyrelsen, så jag vet. Så nu ät du ärter och
fläsk med mej. Och så få du lite champis, för du vet,
jag tyck om champis. Det är mitt vin, det. För, sidu, det
ä det ende, som dug. Men så koste det också. Men jag
ha råd, gosse. Jag ha råd. Så det ä ingen fara!

Då skrattade patron Lack av hela sitt hjärta.

— Det tror hälsan det, kära bror! Det tror hälsan det!
skrek han. Och borgmästar Nickel, evigt känslig som alla
rika för smicker, blev så förtjust, att han bums sade:

— Hör du, Ferdinand! Du ha gått genom öken nu,

io $

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:28:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/markattan/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free