Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdelning II - IX - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdigaste var, att tog patron Lack bara en sak, så fann
han, att den ovillkorligen måste kompletteras med en
andra, den med en tredje och så vidare, ty fick man
inlagd sill till smörgåsen, så måste man naturligtvis ha lite
extra fin potatis till den, men det blev i alla fall för fränt
enbart, så det måste mjukas upp med lite oljesardiner,
men det lämnade å sin sida en lite kvalmig eftersmak,
som kunde fördrivas bara med lite inlagd hummer, men
den var tyvärr hårdsmält, så det var bäst pigga upp
magsaften med lite roquefort, och så vidare, och så vidare.
Och slutrepliken från patron Lacks sida i alla butikerna
lät:
— Och så kvittar vi med premier!
Eller:
— Så kvittar vi med annonser!
— Jaa då, patron! Jaa då! jublade handelsmännen
och lyfte mössorna rätt upp med lillfingret ut i vädret
på elegantaste butiksmaner.
— Det ordnar sig alltid!
Och så levde patron Lack nästan alldeles som i forna
dar. Och huset blev en gästgivargård som förr. Det vill
saga, Järker var ju inte längre med, förstås, han var
numera välbeställd snickare och familjefader uppe i älven,
och på torget sprang patron Lack inte heller längre. Han
hann inte, han följde med sin tid, ty som han varit den
störste torgspringaren i stån i forna dar, så var han nu
stans störste butiksspringare.
X
Ja, så blev det några år av en dylik hög och blå himmel,
men så med ens och alldeles oförmodat dök det upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
