Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I nordlig trakt sig gudaberget höjer,
Himalaya, de höga fjällens konung,
så vidt som världen sträcker sig dess klippmur
i öst och väster sköljd af hafvets vågor.
I urtid framsprang det ur jordens sköte
och riklig näring sög ur moderns spenar —
af ädla stenars prakt, af träd och örter
gaf Moder Jord det bästa åt sin älskling.
Och evig snö, som täcker fjällets tinnar,
bortskymmer ej de skatter, som där gömmas —
ett lyte endast skönhets prakt förhöjer —
se, månen strålar klar i trots af skuggor.
När stundom genom molnens täta slöjor
frambryter glansen utaf bergets skatter,
då smycka sig till dansen himlens nymfer
liksom vid sken af aftonrodnans flammor.
Af mörka moln det bär en gördel ständigt,
i dessas svala skuggor sylfer dväljas,
dock — när därnere regn och dimmor råda,
de fly till evig sol på fjällets hjässa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>