Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
dradet före vår tidräknings början rådde minst af allt
någon nationell samling bland Indiens folk. Hjärtat
af Indien, Bengalen, det land genom hvilken den heliga
floden Ganges flyter bred och mäktig, det land som
begränsas i norr af Himalayas sluttningar och i söder
af Dekkans högland, var vid denna tid deladt i en
mängd konungariken, furstendömen och republiker med
talrik befolkning, stora och rika städer och mäktiga
furste- och adelsläkter. Landets naturliga hjälpkällor
hade, utnyttjade af en driftig, yrkesskicklig och
vinningslysten åkerbrukare- och köpmansklass, gifvit
upphof till rikedom och öfverflöd. Den andliga
kulturen — i ålder säkerligen knappast stående
tillbaka för någon annan i världen — befann sig i ett
blomstrande skick; här i östra delarna af Indien var
det sedan gammalt icke blott de i tolkningen af de
religiösa urkunderna lärda och med offerteknikens
subtilaste påfund förtrogna bramanerna, utan också — och
kanske i än högre grad — de mäktiga och anstolta
fursteoch adelsklasserna, som sutto inne med en grundlig
kunskap i allt det vetande, hvaraf den tidens Indien
var mäktigt. Det är i en sådan urgammal furstesläkt,
som vi skola se Buddha komma till världen.
Alldeles på gränsen mellan det nuvarande Nepal
och norra Bengalen, no. om Benares låg ett litet, men
rikt furstendöme, som behärskades af den högförnäma
Cäkyasläkten. I det lilla rikets hufvudstad
Kapilavastu härskade släktens dåvarande hufvudman, konung
— som han älskade att kalla sig — Quddhodana och
hans unga, sköna gemål, Maya. Vid den tid, då den
indiska sommaren står i sin största prakt och folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
