Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
handling än invigningen, upptagandet i församlingen
och de med kortare mellanrum återkommande
församlingarna för afläggande af bikt och gifvande af
aflösning. Karaktäristisk för Buddhas uppfattning af sitt
samfund är också, att han icke utsåg någon
efterträdare, som vid hans bortgång kunde öfvertaga
chefskapet inom församlingen: tvärtom framhåller han i sitt
sista samtal med Ananda, att det är läran och
munkreglerna, som skulle bli munkarnes lärare, och vi veta
ju, att han bestämdt afvisade Devadatta, som begärde
att få öfvertaga ledningen af församlingen. I detta fall
torde Buddhas uppfattning ha stått i bestämd motsats
till den, som hyllades af andra indiska religionsstiftare
och grundläggare af ritualistiska och filosofiska skolor.
Till det allra äldsta inom den buddhistiska kanon
höra säkerligen de ursprungligaste, ganska korta
reglerna öfver disciplinens grundprinciper delade i tvenne
afdelningar: en för munkarna och en för nunnorna.
Kring dessa formelartade regler, som säkerligen till
god del härstamma från Buddha själf, har sedermera
en mycket vidlyftig disciplinarisk litteratur uppvuxit,
hvilken in i de minsta detaljer reglerar munkarnes och
nunnornas lif och som återför alla dessa pedantiska
föreskrifter till mästaren själf, liksom öfverhufvudtaget
hela den nästan oöfverskådliga kanoniska litteratur, som
uppstått inom buddhismen och dess olika sekter,
småningom kommit därhän att till största delen utgifva
sig för att vara Buddhas egna ord. Att detta är
grand-falskt behöfver knappast sägas. Hvad nu först de
dis-ciplinariska föreskrifterna angår, voro dessa nog på
Buddhas tid tämligen enkla och innehöllo antagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
