- Project Runeberg -  Martin Eden /
29

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det var ingenting alls*, sade han. »Det skulle
vein som helst ha gjort för en annan. Dom där
busarna ville mucka gräl och Arthur gjorde dom inte ett
dyft. Så rök de på mig och jag rök på dom tebaks och
klådde opp några stycken. Det var då en del av
skinnet på händerna följde med deras tänder. Men jag
ville inte ha det ogjort för aldrig det. När jag såg ...»

Han tystnade med öppen mun, alldeles förkrossad
över sin uselhet och ovärdighet att andas samma luft
som hon. Och medan Arthur för tjugonde gången
började berätta om sitt äventyr med de druckna sjåarna
på färjan och hur Martin Eden hade rusat honom till
hjälp och räddat honom undan dem, satt samme man
^ med rynkade ögonbryn och tänkte på hur dum han
varit och vred och vände på problemet hur han skulle
uppföra sig mot dessa människor. Hittills hade han
tydligen inte lyckats. Han var inte av samma stam
och kunde icke tala deras rotvälska, det var hans sätt
att uttrycka det. Inte kunde han heller låtsas.
Maskeraden skulle misslyckas, och för övrigt var maskerad
någonting främmande för hans natur. Där fanns
ingen plats för humbug och förkonstling. Vad som än
hände, måste han vara sig sj älv. Nu kunde han inte tala
deras språk, men den tiden skulle nog komma. Det
var hans fasta beslut. Men till dess — tala måste han
och det måste bli hans eget språk, naturligtvis litet
dämpat, så att de något så när kunde förstå det och så
att det inte stötte dem för mycket. Han ville inte låtsas,
inte ens genom tystnad, att han begrep någonting som
han verkligen inte förstod. När sålunda de båda
bröderna talade om universitetsförhållanden och flere
gånger använde ordet »trig», frågade Martin Eden:

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free