- Project Runeberg -  Martin Eden /
130

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ifrån honom och kom henne att synas honom oåtkomlig.
Kärleken själv vägrade honom det enda han begärde.

Men så en dag slogs där helt plötsligt för ett
ögonblick en bro mellan dem, och ehuru klyftan alltjämt
fanns kvar, blev den dock allt smalare. De hade
hållit på att äta körsbär — stora, klara, svarta körsbär
med en saft som liknade mörkt vin. Och när hon
sedan läste högt för honom, kom han att lägga märke
till hur några stänk av körsbärssaften stannat kvar på
hennes läppar, och i det ögonblicket svann
gudomligheten hän. Hon var kött och blod, underkastad
köttets vanliga lagar som varj e annan. Hennes läppar voro
kött alldeles som hans och körsbären hade färgat dem
alldeles som de färgat hans. Var dett a förhållandet med
läpparna, måste det vara på samma sätt med allting
hos henne. Hon var kvinna, helt och hållet kvinna
som alla andra kvinnor. Det kom över honom
plötsligt som en uppenbarelse, och den bedövade honom.
Det var som om han sett solen falla ned från himlen
eller hade sett dyrkad renhet besudlad.

Men så förstod han vad det betydde, och hans hjärta
började klappa och mana honom att spela älskare
mot denna kvinna, som icke var ett andeväsen från
andra världar, utan blott en kvinna med läppar som
ett körsbär kunde färga. Han darrade vid den djärva
tanken, men hela hans själ jublade och förnuftet
övertygade honom i en triumferande lovsång att han hade
rätt. Denna förändring hos honom måste på något
sätt ha meddelat sig till henne, ty hon upphörde med
läsningen, såg på honom och log. Hans blickar gingo
från hennes blåa ögon till hennes läppar, och åsynen av
den röda saften kom honom nästan att svindla. Det

130

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free