- Project Runeberg -  Martin Eden /
164

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han hörde hennes röst som på avstånd, ty han satt
och undrade om han skulle läsa sin »Havslyrik» för
henne. Han låg där tyst och nedslagen, medan hon
betraktade honom forskande, och åter döko de där
envisa tankarna på giftermål upp i hennes hjärna.

»Ni vill bli ryktbar», sade hon.

»Inte så utan», tillstod han. »Det är också en del
av äventyret. Det är inte så mycket att bli ryktbar
som själva processen att bli det, som har någon
betydelse. Och att bli ryktbar skulle för mig i alla fall
endast vara medlet till någonting annat. Men hur som
helst, jag vill verkligen bli ryktbar.»

»För er skull», hade han velat tillägga, och kanske
han också gjort det om hon visat intresse för vad han läst.

Men hon var alltför upptagen med att staka ut för
honom en bana som åtminstone låg inom det
möjligas gräns. Icke låg den inom litteraturen, därom var
hon övertygad. I dag hade han själv bevisat det med
sina gymnasistmässiga skriverier. Han kunde tala
väl, men han var oförmögen att uttrycka sig i skrift.
Hon jämförde honom med Tennyson, Browning och
sina älsklingsförfattare på prosa, och det tycktes henne
hopplöst. Men hon sade det inte till honom. Hennes
märkvärdiga intresse för honom kom henne att tveka
och skjuta upp det. Hans författarvurm var nog
bara en liten svaghet som skulle gå över med tiden.
Sedan skulle han nog ägna sig åt mera allvarliga
uppgifter. Och han skulle lyckas, det var hon övertygad om.
Han var så stark, att han inte kunde falla — bara han
upphörde med att skriva.

»Jag skulle gärna vilja att ni visade mig allt vad ni
skriver, mr Eden», sade hon.

164

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:29:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/martineden/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free