Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med trettio och gå upp till fyrtio? Jag ska vara ärlig.
När ni kan göra vad ni ska, får ni de fyrtio.»
»Det är bra», sade Martin och räckte fram sin hand
som den andre skakade. »Kan jag få ett förskott till
biljett och några småsaker?»
»Utsupet», svarade Joe med en ny gnidning över
pannan. »Har inte mer än returbiljetten.»
»Och jag är pank, när jag har betalat rum och mat.»
»Smit ifrån det», föreslog Joe.
»Går inte. Det är hos min syster.»
Joe gav till en lång vissling och försökte tänka.
»Jag har till ett par drinkar», sade han i
förtvivlans mod. »Kom med så kanske vi hitta på
någonting. »
Martin avböjde.
»Nykter dansare?»
Martin nickade och Joe sade ömkligt: »Den som
vore det ändå!»
»Men jag kan inte», fortsatte han. »När jag har
arbetat som själva fan hela veckan, måste jag ha
någonting, annars skulle jag skära halsen av mig eller tända
eld på huset. Men jag tycker om att ni inte är
likadan. Gå på med det bara.»
Martin hade en känsla av det oerhörda svalget
mellan honom och denne man — svalget som böckerna
hade skapat. Men han hade ingen svårighet att gå
tillbaka över klyftan. Han hade levat hela sitt liv i
arbetsklassens värld, och det kamratskap som arbetet
förde med sig var en andra natur hos honom. Han löste
resfrågan som var för svår för den andres värkande
huvud. Han kunde skicka sin koffert upp till Shelly
Hot Springs på Joes biljett. Själv hade han sin veloci-
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
