Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där han somnade nästan innan han fått huvudet på
kudden.
Tisdagen var lika arbetsam. Den fart varmed Joe
arbetade väckte Martins beundran. Inte en minut
stal han undan, försökte på allt sätt spara tid och
undervisade Martin hur han kunde göra en sak med tre
rörelser i stället för fem. Martin hade alltid varit en
duktig abetare; nu försökte han från början hålla jämna
steg med den andre.
Det hände aldrig ett ögonblick att inte någonting
fanns att göra. Joe väntade aldrig, han gick på ständigt
och jämt, alltid planerande så att det ena arbetet gick i
det andra.
»Jag tror jag hellre lämpar last i tropikerna»,
skrattade Martin.
»Kanhända, om jag kunde någonting annat än det
här», svarade Joe allvarligt.
»Men det kan du ordentligt också.»
»Tror jag, det. Började i Contra Costa i Oakland,
när jag var elva och det är aderton år sedan. Men det
här är det styvaste jag har varit med om. Vi borde
minst vara en man till.»
På kvällen ställde Martin väckarklockan igen, satte
sig och öppnade Fiske. Men raderna dansade för hans
ögon och han nickade till oupphörligt. Han steg upp,
började gå fram och tillbaka och dunka nävarna i
huvudet, men han lyckades ändå inte övervinna
sömnigheten. Han sov i sju timmar tungt och djupt, och
när han väcktes, kände han, att han inte sovit nog.
»Läser du mycket?» frågade Joe.
Martin skakade på huvudet.
»Nåja, i eftermiddag måste vi mangla ända till sent,
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
