Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obestämt, avlägset och fruktansvärdt, som knappast
hade rum ens i hennes inbillning.
»Du vet att jag inte gör någonting utan att tala om
det för dig», började hon. »Det är bara det, att ibland
får du fråga mig, alldeles som nu. Jag ville säga dig det,
men jag visste inte hur. Det är falsk blygsamhet,
det vet jag, men du kan göra det lättare för mig. Du
är ju också kvinna, mamma», utropade hon, i det hon
reste sig, fattade moderns händer och stod framför
henne, sökande hennes blick genom skymningen.
»Aldrig skulle jag ha tänkt på dig så, om vi inte haft
detta samtal. Jag måste lära mig att jag var kvinna
för att kunna känna att du också är det.»
»Ja, vi äro båda två kvinnor», sade modem, i det
hon drog henne intill sig och kysste henne. Och arm
i arm gingo de ut ur rummet med hjärtat fyllt av en
ny känsla av kamratskap.
»Vår lilla flicka har blivit kvinna», sade mrs Morse
stolt till sin man en timme senare.
»Det betyder väl», sade han efter en lång blick på
sin hustru, »det betyder väl att hon har gått och
förälskat sig.»
»Nej, men att hon är älskad», var det leende svaret.
»Experimentet har lyckats. Hon har vaknat till sist.»
»Då måste vi göra oss av med honom.» Mr Morse
talade i livlig, affärsmässig ton.
Men hans hustru skakade på huvudet. »Det behövs
inte. Ruth säger att han skall gå till sjöss om några
dagar, och när han kommer tillbaka, finns hon inte här.
Vi skicka bort henne till tant Clara. Och ett år i
östern med ombyte av klimat, människor och idéer,
allting, är just vad hon behöver.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>