Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läppar och lät honom djupt känna sin egen ovärdighet.
Själv hade han aldrig varit förälskad förr. Han hade
tyckt om kvinnor, han hade varit betagen i en och
annan, men han hade aldrig vetat vad det var att älska
dem. Han hade visslat helt vårdslöst och de hade
kommit till honom. De hade varit förströelser,
tillfälligheter, delar av det spel männen gärna spela, men
en mycket liten del. Nu stod han för första gången
som den bönfallande, öm, skygg och osäker. Han
kände icke till kärlekens vägar, inte heller dess språk,
och så skrämdes han av sin älskades rena oskuld.
Erfarenheten hade emellertid lärt honom en regel i
livet och det var, att när han måste spela ett obekant
spel, lät han sin motståndare spela ut först. Det
hade han haft godt av tusentals gånger, förutom att det
övat upp hans iakttagelseförmåga. Han kunde
konsten att vakta och vänta på någon svaghet. När den
kom, då förstod han att spela, och spela med eftertryck.
Alltså bevakade han Ruth och väntade. Han skulle
velat tala om sin kärlek, men han vågade inte, ty han
var rädd att hon skulle bli förskräckt. Utan att veta
det, styrde han den rätta kursen. Kärleken kom in i
världen före språket, och på sina tidigaste stadier hade
den lärt sig vägar och medel som den aldrig glömt.
Det var på denna gamla, primitiva väg Martin närmade
sig Ruth. Först visste han inte av det, fastän han
sedan började få en aning om det. Beröringen av hans
hand mot hennes betydde ofantligt mycket mer än
några ord han kunde ha yttrat, intrycket på hennes
inbillning av hans styrka var mera förföriskt än de
tryckta dikterna och de passionerade viskningarna av
tusen generationers älskare. Vad han än kunde ha
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
