Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ger återljud hos folk i allmänhet. Under tiden driva
de på flykten all verklig originalitet och upphöja
jämn-strukenheten med universitetsbildning till genialitet.»
»Jag tror att jag kommer sanningen närmare, om jag
håller mig till det allmänt erkända, än du, som rasar
omkring likt en vilde från Söderhavsöarna.»
»Det var missionärerna, som slogo omkull avgudarna»
skrattade han. »Olyckligtvis ha alla missionärer nu
gått ut bland hedningarna, så att det inte finns några
hemma för att kunna slå ned de gamla avgudarna
Vanderwater och Praps.»
»Och universitetsprofessorerna med naturligtvis»,
tilläde hon.
Han skakade på huvudet. »Nej, de vetenskapliga
professorerna få gärna leva. De äro verkligen stora.
Men det finns en hel hop andra som bara äro papegojor.»
Detta fann Ruth vara riktigt hädiskt talat. Hon
kunde inte hjälpa att hon jämförde de bildade, fint
klädda professorerna, vilka talade med väl avvägd
röst som andades kultur och förfining, med denne
nästan obeskrivlige unge man som hon på något sätt lärt
att älska, vars kläder aldrig passade riktigt, vars
svällande muskler talade om hårdt kroppsarbete, som kom i
extas när han talade och förlorade all
självbehärskning.
Hon vägde inte Martins ord eller bedömde hans
argument i och för sig. Sin slutsats att han hade orätt
nådde hon omedvetet fram till genom jämförelse med
yttre omständigheter. Professorerna hade rätt,
därför att de haft framgång. Martin hade orätt, därför
att han inte fick sälja vad han skrev. Det var för
övrigt alldeles oresonligt att han skulle ha rätt, han som
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
