Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lians bästa kläder hängde på lånekontoret, rörde han
sig bland dem som en herre av livet, skälvande av en
känsla besläktad med den en furste måste erfara, om
han dömdes att leva bland getvaktare.
»Ni hatar och fruktar socialisterna», anmärkte han
en middag till mr Morse. »Men varför? Ni känner
ju varken dem eller deras läror.»
Samtalet hade kommit in på det spåret genom mrs
Morse som avsiktligt sjöng mr Hapgoods lov. Kassören
var Martins svarta får, och han hade lätt att förlora
humöret när det gällde denna platthetens lysande
representant.
»Ja», hade han sagt. »Charley Hapgood är vad
man kallar en framtidsman — man har sagt mig så.
Och det är sant. Han kommer att bli guvernör och
kanske Förenta Staternas senator, innan han dör.»
»Varför tror ni det?» hade mrs Morse frågat.
»Jag har hört honom hålla ett valtal. Det var så
behändigt dumt och ooriginellt, men på samma gång så
övertygande, att ledarna inte kunnat annat än betrakta
honom som säker och pålitlig, medan hans plattheter
voro så lika dem man hör från en vanlig valman, att
— åh, ni vet nog att man smickrar en människa, när
man kläder upp hans egna tankar och presenterar dem
för honom.»
»Jag tror minsann att du är avundsjuk på mr
Hapgood», hade Ruth infallit.
»Nej, Gud förbjude det!»
Den fasa som stod att läsa i Martins ansikte eggade
mrs Morses stridslystnad.
»Men ni menar väl ändå inte att mr Hapgood är
dum?» frågade hon iskallt.
289
Martin Eden. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
