Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter, och så tror han att du är lat. Det är du förstås
inte — jag vet ju hur mycket du arbetar.»
Hur mycket, det visste inte en gång hon, var
Martins tanke. »Jaså», sade han, »tycker du också att
mina åsikter äro så radikala?»
»Jag tycker att de äro något... låt mig säga
förvirrade», svarade hon.
Han hade fått svar på sin fråga, och så nedstämd
kände han sig över livets gråhet att han glömde bort
det frestande förslag hon gjort honom. Hon å sin
sida vågade inte gå längre denna gång, om han inte
ville svara. Då fick hon vänta till ett annat, lägligare
tillfälle.
Men hon behövde inte vänta länge. Martin hade
också en fråga att göra henne. Han ville förvissa sig
om, hur mycket hon egentligen trodde på honom, och
efter en vecka hade de båda fått svar. Martin
påskyndade det genom att läsa upp för henne sin
»Fläckar i solen».
»Varför blir du inte reporter?» frågade hon, när han
slutat. »När du till den grad älskar att skriva, är jag
säker om att du skulle lyckas. Du skulle kunna skapa
dig ett namn som journalist. Det finns många stora
speciella korrespondenter som förtjäna mycket pengar.
Deras arbetsfält är hela världen. De skickas vart
som helst, till hjärtat av Afrika som Stanley, eller för
att intervjua påven eller utforska det okända Tibet.»
»Du tycker således inte om min essay?» frågade
han. »Du tror att jag skulle kunna bli någonting
inom journalistiken, men inte inom litteraturen?»
»Nej, nej! Jag tycker mycket om den. Det låter
så vackert. Men jag är rädd att den går över dina
301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
