Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en enda rad av Keats. Bry er inte om rykte och
pengar, tag ni hyra i morgon dag och stick ut till havs.»
»Det gäller inte ryktet, utan kärleken», skrattade
Martin. »Kärleken tycks inte ha någon plats i er
värld; i min är skönheten kärlekens tjänarinna.»
Brissenden såg på honom med både medömkan och
beundran.
»Ni är så ung, Martin, min gosse, så ung. Ni vill
fladdra högt, men edra vingar äro för fina, för
färgrika. Bränn dem inte. Men det har ni förstås redan
gjort. • En dyrkad kjol måste naturligtvis vara
förklaringen på edra ’Kärleksdikter’, och det är just det
som är skamligt.»
»De prisa kärleken lika väl som kjolen», skrattade
Martin.
»Galenskapens filosofi», blev svaret. »Det har jag
blivit övertygad om, medan jag gick i mina
haschish-drömmar. Men akta er. Dessa borgarstäder komma
att döda er. Se bara på det där nästet av förrädare,
där jag träffade er. Inte kan man känna sig frisk i
en sådan atmosfär. Den är förnedrande. Det finns
inte en där, som inte drar ner en, män som kvinnor;
de äro allesammans levande magar, som ledas av
blötdjurens höga intellektuella och artistiska
impulser .. .»
Han avbröt sig och betraktade Martin. I ett
ögonblick gissade han sig till situationen. Hans ansikte
uttryckte en undrande förfäran.
»Och ni skrev verkligen dessa härliga kärleksdikter
till henne, den där bleka, skrumpna kvinnovarelsen!»
I nästa ögonblick hade Martins högra hand gripit
om hans strupe och skakade honom så att tänderna
322
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
